Idag försov jag mig nästan. Jag fick rusa upp ur sängen, skippa frukosten och dra iväg. Sen vid lunch så var jag inte hungrig. När det har gått tillräckligt lång tid sen man senast åt så är det lätt att känna sig sådär ohungrig. Jag vet att jag borde ha ätit och jag gick för att köpa något att stoppa i mig men just då ville jag verkligen inte ha mat. Så mot bättre vetande köpte jag en cola och gick där ifrån. På kvällen när jag kom hem var jag inte hemma länge men jag började känna mig frusen - dåligt tecken. Visst var det blåsigt ute men så kallt var det nog inte. Men jag hade inte mycket tid - jag fick ändå i mig lite frukt och några smågrönsaker innan jag gick för att träna. Snacka om att förstöra sin egen kropp. Jag borde verkligen inte ha tränat efter en hel dag utan mat! Vad tänkte jag? Jo, jag vet vad jag tänkte; jag har ju inte tränat på tre dagar och vill inte att det blir till fyra.
Allt gick bra ändå. Jag tog det rätt så lugnt och tog mig igenom passet utan några större känningar. När jag kom hem fick min stackars kropp äntligen lite ordentlig mat. Samma middag som de senaste dagarna. Det är ju svårt att laga en portion av något.
Denna dagen påminner mig om hur farligt det kan vara att inte äta. Speciellt för en person som mig som stör mig otroligt på min besatthet av mat, att alltid vilja äta sånt jag inte borde. För när jag inte äter så får jag inga toppar eller dalar och kroppen vill inte ha mer. Jag får heller inte mersmak på saker. Jag var inte sugen på något på hela dagen idag och jag var heller inte hungrig eller törstig. Det kan vara jättefarligt om man ger efter och börjar göra det till en vana att inte äta för att slippa begären. Usch, hemska tanke!
Nej, imorgon blir en bättre dag! Då ska jag ta bättre hand om min kropp.
No comments:
Post a Comment